Det är så lätt att bara flyta med i tiden, sluta att existera.

i en veckas tid har jag stängt in mig bakom mina egna väggar.

som att jag levt i min egen bubbla och vägrat släppa in världen utanför.

som att jag inte finns, andas inte, står i ett slags mellanrum utan början och utan slut.

Idag var första gången jag såg mig själv i spegeln och undrade vem som fanns bakom mina blå.

hur verkligheten har smittat av sig med sitt hat

hur den format mig till någon som inte är jag.

hur kan man helt plötslit tappa bort sig själv vid tjugofyraårsålder när man precis hittat sig själv?!

som att så fort man känner ett lugnt med sig själv,

slits det lika snabbt bort igen.

Men jag fick ett brev häromdagen,

och jag spelar nu musiken som hon ville att jag skulle lyssna på.

Den väckte mig till liv,

jag kan sitta här och stänga in mig,

leva med mig själv och stänga ute yttervärlden, verkligheten.

ELLER

så kan jag ta mig själv i kragen,

vara den jag är och inte låta mig påverkas.

jag har så mycket fint i mitt liv och det är inte värt att låta den stå utanför och se på.

Torsdag i all ära.

dags att komma tillbaka

jag skrattar åt mig själv nu, över hur töntig jag är, när jag ännu en natt vaknar upp av mig själv skrikandes. Hur hjärtat började rusa, öronen tjuter och älsklingen på min vänstra sida vaknar som ett frågetecken. ibland undrar jag vad som triggar igång mardrömmarna igen. Jag är så otroligt lycklig, så vad ligger och gror i mig nu. Känner ingen oro, känner ingen ångest, inget som äter upp mig inifrån eller något som skaver.

ja, jag skakar bara på huvudet åt mig själv. vad mer kan jag göra.

Denna vecka har varit hektisk. Helt underbart. Men imorgon är jag ledig, så det blir att tvätta, städa och börja packa. För på lördag åker vi. Längtar till tusen, bara få åka bort här i från ett tag, njuta av god mat och gott vin, fira pappas 50-års dag och kolla brudklänning, bo på hotell med älsklingen, hotellfrukost och bara va.

Att få slippa karlstad ett tag och allt vad det innebär ska bli så otroligt skönt. Jag slutar helt ärligt aldrig att förvånas över folk längre, att jag ens blir chockad över hur vissa beter sig. Jag lär mig aldrig att människor inte har samma principer och samma moral som jag själv. Så jag ska sluta förvånas och behålla de som jag verkligen kan ha närmast hjärtat, utan att någon ska hugga i det med falskhet. Ja ord är ta mig tusan bara tomma ord från era munnar, men era handlingar speglar ert riktiga jag och det duger inte för mig, hur illa det än låter. men då håller jag de som jag vet alltid finns vid min sida, närmast hjärtat.

nogtjatat om detta, inte riktigt min grej att gnälla av mig såhär.

Jag längtar iaf tills på lördag då vi beger oss iväg och jag får spendera tid med älsklingen och familjen.

     .  eat me  .

Vaknade skrikandes inatt igen. det kommer krypandes inpå, mardrömmarna. det är nästan skrattretande nu, hur löjligt det är, men ändå vaknar jag av att hjärtat rusar och ögonen känns panikartade. Han håller om mig hårdare, säger det är bra nu älskling och pussar mig i pannan, det var bara ännu en dröm.

Känner mig som ett litet barn, där invirrad i täcket, kryper närmare hans bröst och känner hur hans andetag gör mig lugn igen, somnar sedan om för att vakna till väckarklockan. Han stiger upp och åker till jobbet, jag försöker somna om men tankarna håller mig vaken. Det är över ett år sen nu jag vaknade upp med honom i pappas källare, då vi smög med kärleken hand i hand.Tiden går så fort och nu är det bara nio månader kvar tills vi lovar evighet i kyrkan. Igår satte planeringen igång på riktigt då vi fick tag på festlokal. Känner hur hjärtat känns några kilo lättare och nu tar det fart. Det här ska bli så roligt nu känner jag, planeringen. Jag delar ut uppgifter till Sia som sitter mil härifrån, känner mig otroligt tacksam över att ha henne, hon är en klippa och guld värd.

Så på schemat idag står först lite ärenden som hör till kategorin 'måsten' sen ska jag bege mig till tygaffärer, inredningsbutiker och färgaffärer för att suga åt mig lite inspiration. Nu är det färg och känsla som ska hittas till bröllopet.

Men jag har ändå kommit ganska långt, toastmaster är klart, brudtärnor är klara, vigselringen är hittad, lokalen är hyrd, kyrkan är bokad och självklart är datumet spikat. Gästlistan är dock den svåra biten, extremt svåra biten. Blir galen, önskar jag kunde ha alla där, hatar att dela upp. men ska det gå ihop så är det ändå ett måste. Men det känns skönt att till kyrkan är alla välkommna, så de som vill får ändå vara där och dela den biten med oss.

Nu får morgonen bjuda på en kopp te, dagens visdomsord och sen en tur mot stan.

Godmorgon världen, idag bjuder vi mänskligheten på en dos lycka!

Han skriker puss i hallen och stänger igen dörren försiktigt och jag kryper längre ner under täcket, somnar om. Vid tio öppnar jag upp mina blå, slänger mig iväg på bussen och hämtar upp castor, tar mig en promenad hem och inväntar mannen.

Vi åker till bergvik och äter mat, pratar teori och kurs. jag köper mig tofflor (som jag sedan får sy ihop en timme senare)

Och nu, sitter jag här, ensam kvar efter att han pussat mig hejdå, kramat om mig hårt och lagt orden 'alltid vi älskling' längs min hals.

Det är nästan skrattretande hur beroendeframkallande min N är för mig. Han ska bara åka iväg ett par dagar på kurs, men det blir en slags tomhet som lägger sig över lägenheten. jag tycker inte om det alls.

Men ikväll fördriver jag min tid med storstädning (och då menar jag storstädning) lister, avlopp, bakom spis, grundstädning och supernoga. det ska lukta rent och till min sysselsättning 'städkväll' bjuder jag till med ett glas vitt vid sidan om, lite musik och en dreglande hund som håller mig sällskap.

måndagskvällen nu kör vi och rent ska det bli!

det är vid din sida jag är som lyckligast. och vi sa 'f ö r e v i g t'

jag längtar så tills vi står vid altaret, blir en. lovar evighet.

och jag kommer att bära ditt namn med stolthet

veta att jag är din

du är min

och jag kommer alltid att stå kvar

vid din sida

inget kommer någonsin kunna fälla krokben på oss

så länge vi har varandra

jag älskar dig min N

'Jag minns dig med rödvinsglas i handen, skrattandes, som om du nästen var lycklig. Och jag i min balettklänning, dansandes till dina gamla LP-skivor med Rolling Stones.

Och du var så stolt när jag gjorde mina piruetter'

       Du är hela min värld, det viktigaste jag har i mitt liv. JAG ÄLSKAR DIG!

' När du lägger dina andetag längs min nacke

stannar tiden

och det enda som existerar

då

är vi '

' jag har aldrig riktigt kunnat placera oss

hittat rätt fack för vad vi är

men du fastnade ändå på något sätt

har alltid funnits kvar

och idag är jag tacksam över

att vi aldrig släppte taget

om varandra

för jag skulle inte kunna klara mig

utan dig

i mitt liv'

'Han pussar mig i pannan, säger älskling och får mig att leva,

känna mig levande, andas.

det blixtrar och dundrar

av tusen kärlekar

till ett och samma hjärta'

jag älskar dig!

Vaknar av 'pick up the phone, pick up the phone'. Vet att det är N;s jourtelefon som ringer, kollar på klockan och inser att den är 04.50 Lägger ner huvudet igen, tänker att jag kan sova någon timme till men n e j d å. Så jag tänder istället ljus i hela lägenheten sätter på mig tofflorna som är tre storlekar förstora, kokar mig kaffe, röker under fläkten och läser måndagens ord. Vet att det snart bär av mot jobb nummer ett och efter det direkt till jobb nummer två. Känner hur jag andas lätt av bara tanken på det. Det är skönt, det där med rutiner, ha något att spendera dagen på. Jag älskar det verkligen, att fylla upp dagarna till bristningsgränsen. Man värdesätter den lediga tiden så mycket högre då.

G O D M O R G O N  V Ä R L D E N  idag ska vi ta varandra med storm!