jag skrattar åt mig själv nu, över hur töntig jag är, när jag ännu en natt vaknar upp av mig själv skrikandes. Hur hjärtat började rusa, öronen tjuter och älsklingen på min vänstra sida vaknar som ett frågetecken. ibland undrar jag vad som triggar igång mardrömmarna igen. Jag är så otroligt lycklig, så vad ligger och gror i mig nu. Känner ingen oro, känner ingen ångest, inget som äter upp mig inifrån eller något som skaver.

ja, jag skakar bara på huvudet åt mig själv. vad mer kan jag göra.

Denna vecka har varit hektisk. Helt underbart. Men imorgon är jag ledig, så det blir att tvätta, städa och börja packa. För på lördag åker vi. Längtar till tusen, bara få åka bort här i från ett tag, njuta av god mat och gott vin, fira pappas 50-års dag och kolla brudklänning, bo på hotell med älsklingen, hotellfrukost och bara va.

Att få slippa karlstad ett tag och allt vad det innebär ska bli så otroligt skönt. Jag slutar helt ärligt aldrig att förvånas över folk längre, att jag ens blir chockad över hur vissa beter sig. Jag lär mig aldrig att människor inte har samma principer och samma moral som jag själv. Så jag ska sluta förvånas och behålla de som jag verkligen kan ha närmast hjärtat, utan att någon ska hugga i det med falskhet. Ja ord är ta mig tusan bara tomma ord från era munnar, men era handlingar speglar ert riktiga jag och det duger inte för mig, hur illa det än låter. men då håller jag de som jag vet alltid finns vid min sida, närmast hjärtat.

nogtjatat om detta, inte riktigt min grej att gnälla av mig såhär.

Jag längtar iaf tills på lördag då vi beger oss iväg och jag får spendera tid med älsklingen och familjen.